Det är ju en väl känd sanning att misstag är till för att vi ska lära av dem, ja, rent av ett viktigt steg i utvecklingen av både person och organisationer.
Alltså kan det faktum att jag glömde min kamera på ett berg i Phuket nästan garantera att jag kommer minnas att ta med mig mina saker, nästa gång. Att jag åkte till fel flygplats i Kuala Lumpur kommer för alltid finns kvar i mitt minne och förgöra framtida snedsteg. Samma sak med misstaget att inte förboka boende i Luang PraBang då transportmedlet ankommer anmärkningsvärt sent.
Så vad hände då när jag väl var tillbaka i Kina och Shanghai; hur väl lyckades jag praktisera mina nya lärdomar?
Till att börja med landade inte mitt flyg förrän närmare midnatt. Jag lyckades visserligen hitta en taxi och berätta ungefär vart jag ville, men då jag inte orkat skriva ner någon exakt address eller lärt mig det kinesiska ordet för youth hostel så hamnade jag ändå på ett på tok för dyrt hotell.
Nåja, ingen är ju perfekt. Så vad hände då sedan?
Efter en natt i Shanghai var det alltså dags att åka tillbaka till Kunming, varpå jag lämnade det väldigt billiga och rena hostelet jag fått hjälp att hitta, för att ta det svävande maglevtåget till flygplatsen. Nå, det var ju bara det att jag såg till att förlägga min mobil på hotellet, varpå jag förutom fördelen att vara kontaktbar även förlorade möjligheten att hålla koll på tiden.
Men det kan du hända vem som helst, eller hur?
Så, ansvarsfull som få andra hade jag självklart kollat upp noggrant hur jag lättast kunde ta mig till transfertåget. Inga problem där alltså, och framgångsrikt kom jag hela vägen till flygplatsen. Väl där insåg jag visserligen att jag inte hade mitt biljettnummer, min biljett eller flygets avgångstid, eftersom jag inte riktigt tänkt på (orkat) att skriva ut dem från datorn.
Efter lite samtalande med flygplatspersonalen och studerande av avgångstabellen kunde jag dock konstatera att jag, än en gång, lyckats välja fel flygplats, och att jag behövde ta mig till en helt annan del av Shanghai.
Total katastrof?
Nja, det var inga problem att hitta en transferbuss, min mobil kom till Kunming igår i ett expresspaket och jag har redan införskaffat en ny kamera.
Så det jag lärde mig under mina fyra veckor utomlands var inte att planera och ta hand om mina saker, utan snarare det faktum att allting löser sig. Eller iallafall att jag klarar av att lösa de situationer jag försatt mig i.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du har en sagolik förmåga att se saker och ting positivt, att göra det bästa möjliga av ett komplicerat läge. Ja, uppenbarligen så klarar du dig väldigt bra, även om vi andra ibland "känner lite oro".
SvaraRaderaKramar mor
Du lever ju verkligen för uttrycket: se inte problemen utan möjligheterna.
SvaraRaderaTur att du är så otroligt positivt inställd till allt. Är det någon som klarar sig här i livet så är det nog du!!!
Kram / Sabina :)
Hej
SvaraRaderaHur känns det med december i kina? Du sa att du saknade jul-mys i kiruna, jag saknar jul-mys med dig och Hannie, ni är så mycket mer julaktiga än folk här.. Hoppas du har det bra annars och har du tid någon dag får du gärna förklara det där med två boksäver..
Kramar Maya