Studerande, oreganoberg och besök på skördefälten

Nu har jag varit sådär inaktiv ett tag igen, så tänkte ta och uppdatera er alla på de senaste aktiviteterna här i den yttre kärnan av den sinocentriska världsbildens mitt.

Mina två senaste veckor har innehållit lite flygande, lite mer resande och massor av studerande.

Då mitt slutprov är om mindre än två veckor och jag missar totalt två månader av lektionerna (eftersom jag tentar av kurserna knappt en månad för tidigt); har det nu varit dags att hårdfokusera. Även om jag inte kommit så långt med språket som jag önskat är jag nöjd med mina studier här. Dessutom har jag en termin till väntande när jag kommer tillbaka till Sverige, så om jag inte kan prata flytande nu så har jag lite till tid på mig.

Mycket pluggande har inte uteslutit andra aktiviteter, så förra helgen hängde jag med ett blandat gäng äventyrare upp på ett berg utanför Kunming. Förrutom en underbar dag omgiven av färsk oregano och sol provade vi att glidflyga.
Till glidflygningen rekommenderades kängor (för att skona lederna i fötterna vid landningen), något jag inte tagit med min till Kina pga platsbrist. Detta hade inte medfört något problem om jag inte stukat foten under mitt tidigare resande, men jag bestämde mig för att ta det försiktigt och flyga iallafall.
Glidflygning är inte som fallskärmshopp, där färden hela tiden går redåt. Istället använder sig glidflygare av den markvärmda och därmed uppåtgående luften för att klättra sig ännu högre upp, ibland närmare 5000 meter eller mer. Lite för lite vind medförde dock att vi landade i botten av dalen istället för att komma tillbaka till berget där vi startade, därtill blev det en något kraschartad landning.
Kort kan vi säga att istället för att fånga de varma vindarna hamnade vi i ett område av nedåtgående kall luft. Att sjunka i sig är inte ett problem, det går aldrig så fort att man faller handlöst; däremot hade vi en elledning framför oss som vi inte var säkra på att kunna passera på ett säkert sätt, varpå vi landade på den närmast tillgängliga flata yta, vilket råkade vara ett träsk fyllt av taggbuskar (dock med mjuka taggar som inte gjorde särskilt ont).

Nåja, det som jag tycker är mest underhållande i den här historien är vår landning. Fokuserad som jag var på att inte utsätta min fot för nya skador missade jag den högst väsentliga delen av landningen där man springandes sakta ned farten för att sedan stanna helt; som ett flyplan ungefär, fast med hjul. Tänk er då att det här flygplanet skulle tvärbromsa och låsa hjulen vid landningen (i träsket), och fundera lite över resultatet.
Behöver jag säga att jag ägnade två timmar av bilresan hem med att plocka taggar ur min tröja?

I helgen har jag och Valerie besökt Dali igen; minns ni mitt förra besök där föresten?
Den här gången lät vi berget vara och begav oss cyklade ned mot sjön och de omgivade åkrarna för en heldag på två hjul.
Några cykelvägar hittade vi inte, utan istället hamnade vi på en av de upptrampade gångarna mellan fälten som lokalbefolkningen använder för att köra sina vagnar med skörd mellan åkrarna och de olika byarna. Det blev en väldigt trevlig upplevelse, med många fina bilder, middag och lite solbrända kinder.

Nu är det alltså återigen dags för lite studerande, innan vi far till Thailand och Huahin över nyår.